Hur ska barnkonventionens viktiga principer kunna få ett ännu större genomslag i förskolans arbete? Det är något som barnläkaren Lars H Gustafsson funderat över länge. Ja, ända sedan han som Rädda Barnens representant deltog i arbetet när barnkonventionen förhandlades fram år 1989 i FN.

Med denna bok ger han dig en praktisk handledning i att tolka de bestämmelser i barnkonventionen som rör förskolan. Boken innehåller konkreta exempel på olika dilemman som förskolans lärare ställs inför i arbetet inom förskolan, samt tips på hur de ska hanteras.

Många av händelserna han skriver om utspelar sig i förskolan Vilda skogen, med sina olika avdelningar. Denna förskola existerar dock inte i verkligheten även om det är lätt att tro det så, verklighetstrogen och väl beskriven som den är. Men däremot har allt som hänt i denna fiktiva förskola inträffat! Alla situationer och händelser är verkliga, var och en för sig, och författaren har funnits med i dem på ett eller annat sätt.

Lars H Gustafsson skriver i boken: "Låt mig göra två saker tydliga redan från början. Jag har höga tankar om svensk förskola och allt det utvecklingsarbete som pågår där! Det här är alltså ingen kritisk debattbok utan mer ett kärleksfullt försök att ge idéer till ytterligare förbättringar. Och – jag är läkare, inte pedagog! Min avsikt med boken är att peka på vad som händer när man konsekvent försöker se tillvaron med barnets ögon."

En av situationerna som utspelar sig i Vilda skogen handlar om Marja som är tre år. Hennes mamma berättar i kapprummet vid åttatiden på morgonen att hennes dotter blev sjuk under en tågresa och kräktes ned sin nalle. Marja tittar på sin mamma och försöker slå mot henne, medan hon berättar det. Bara i denna lilla korta scen hittar Lars H Gustafsson två olika kopplingar till artikel 16. Den första paragrafen där lyder: Inget barn får utsättas för godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privat- och familjeliv, sitt hem eller sin korrespondens och inte heller för olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende. Utifrån den diskuterar han den nyligen berättade situationen.

Och när exempelvis Elviras mammas Sofia berättar om hur den ängsliga dottern kröp fram ur sitt skal först under en fingerfärgslek, kopplar han det till en formulering i artikel 29. De flesta av principerna i denna artikel återfinns f ö i förskolans nu aktuella läroplan konstaterar han också.

Det är alltså det enskilda barnets rättigheter som står i centrum i FN:s barnkonvention och Lars H Gustafsson förklarar vikten av ett orsaksorienterat betraktelsesätt. Bara den som lärt känna ett barn, menar han, vet vad just det barnet behöver och har rätt till. Men ett sådant arbetssätt är bara möjligt om barngruppen inte är för stor. Dessutom måste personalen ha rätt utbildning för denna viktiga uppgift.

Det är idag 30 år sedan konventionen antogs – och mycket har ju hänt sedan dess inom pedagogiken. Lars H Gustafsson menar att den ska ses som ett golv, istället för att se den som ett slags tak. Och visste du att Sverige faktiskt kan ”uppgradera” konventionen, genom att anpassa den till de högre krav man vill ställa?

Författaren går igenom barnkonventionen, lyfter fram viktiga formuleringar och sätter in den i den praktiska verksamheten på förskolan Vilda skogen. Boken tar upp många intressanta perspektiv i sin bok, som exempelvis den kanske lite laddade frågan om ”vänskap mellan… religiösa grupper”. Litteratur- och länktips ingår också. Sammantaget gör det boken Förskolebarnets mänskliga rättigheter till en nödvändig bok för alla som arbetar i den svenska förskolan.

"Jag ser Lars H Gustafssons bok som det sjökort vi behöver för att undvika grunden i farleden och ta oss fram till denna fyr. Om jag fick bestämma skulle den här boken bli obligatorisk i utbildningen för förskolelärare och för alla som redan nu arbetar inom förskolan."
Ur förordet av Lars Arrhenius, barn- och elevombud vid Statens skolinspektion