www.lekalaraleva.se

INTERVJU

Språkträning med Bornholmsmodellen

Bornholmsmodellen handlar om att låta barn upptäcka språkets alla delar genom roliga lekar och spel. Härigenom stärks barnens känsla för fonem (språkljud). Modellen har utvecklats av Ingvar Lundberg, vår nationellt främste läsforskare.

I Bornholmsmodellen ses den fonologiska medvetenheten som central (fonologi = läran om språkljud). Samband mellan språkljuden och bokstäver är en viktig upptäckt för barnen och att det sker med lekens form ger en tydlig, positiv effekt. På så sätt väcks barnens nyfikenhet, lust och glädje inför språket.

Pedagoger som vill arbeta med Bornholmsmodellens språklekar bör göra detta omkring femton minuter om dagen, vid exempelvis samlingarna. Ingvar Lundberg förklarar varför:
– Det är förstås en avvägning i tid, men det måste vara lustfyllt och spännande. Och att det sker i lekens form i grupp är viktigt, då behöver ingen känna sig utanför utan alla kan bidra.

Ingvar Lundberg är professor emeritus. Han var under många verksam vid Umeå universitet men är numera knuten till Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Han är även en av grundarna till Dyslexistiftelsen. För sina insatser har han bl.a. blivit hedersdoktor i pedagogik vid Åbo universitet i Finland.

Det började på den lilla danska ön

På 1970-talet drog Ingvar Lundberg igång ett stort vetenskapligt forskningsprojekt med språkövningar på – just, det – Bornholm. Det var förstås så namnet på hans modell kom till. Det var en stor fördel ur forskningssynpunkt att ön låg isolerat och att samtliga barn i förskola och lägre klasser kunde ingå i projektet.

Den första internationella, vetenskapliga skriften om denna studie publicerades år 1980 och väckte stort uppseende. Fonologisk medvetenhet är i dag, tack vare denna studie, ett standardbegrepp i all läsinlärningsforskning.

Ur studien skapades även ett pedagogiskt material. Hittills har Ingvar Lundberg publicerat tre böcker (se litteraturlistan nedan). De är fulla med information och förslag på lärorika lekar.

Han fyller snart 76 år men är trots sin ålder i fullt arbete med Bornholmsmodellen. När jag intervjuar honom berättar han att han just är på väg till Bryssel för att föreläsa. Bornholmsmodellen är nämligen mycket känd utomlands, bl.a. i USA, Kanada och Israel.

Att avkoda ord och inse språkets uppbyggnad

Ett barn tänker oftast på vad ett ord betyder – inte på dess form. Det behöver därför först få insikt i att ord är indelade i flera olika beståndsdelar. I början är exempelvis vokalljud lättare att handskas med än konsonanterna liksom ljud som man kan hålla ut på – som s, r, n och m.
Barn har visserligen en naturlig känsla för fonem men det kan ändå vara svårt att knäcka koden för en del.
– Det finns en fundamental klyfta mellan talat och skrivet språk, förklarar Ingvar Lundberg.

Barn som har svårt att läsa sig att läsa verkar alltså ha svårt att förstå att man inte skriver som man talar. När man talar glider ord i varandra och dras ihop. Att exempelvis ord som bil och bok börjar på samma bokstav är inte alltid lätt att förstå. Och sådant kan tyvärr bli till en ond cirkel och leda vidare till nya nederlag.

Finns det då några särskilda tecken som man som pedagog kan vara uppmärksam på, som kan tyda på att förskolebarnet kommer att få svårt att lära sig läsa?
– Ja, det finns en del, säger Ingvar. Sen talutveckling är en sak, en annan om barnet inte vill sitta kvar när man läser sagor för det. Det tredje är om barnet inte visar något intresse för rim och ramsor.

Om en tre–fyraåring inte har något intresse alls för bokstäver och sitt eget namn bör man också vara extra uppmärksam. Namnet har ju en stark emotionell laddning och berör barnets självbild, dess personlighet.
– Barnets och kamraternas namn kan därför vara bra utgångspunkter för språklekar i fonemanalys.

En sak som Ingvar vill slå ett slag för, är vikten av att som pedagog vidga språket genom högläsning. En annan sak är att vara utförlig samt att i sitt tal inte bara prata om saker här och nu utan vidga tidsgränserna.

Språklekarna enligt Bornholmsmodellen delas in i fem grupper:

1. Lyssna på ljud
Dessa språklekar riktar in sig på att barn lyssnar på olika slags ljud i allmänhet. Vilka ljud hör vi ute och inne? Hur låter en sax, en nyckelknippa eller lekande barn? Lekarna syftar också till att barnet ska bli bra på att koncentrera sig på en uppgift.

2. Ord och meningar
Dessa språklekar syftar till att få barnen att upptäcka och förstå vad meningar är samt att meningar delas upp i ord. Barnen ska få insikt i att ord har såväl ett innehåll som en form. Hur orden låter blir mer centralt än ordets betydelse.

3. Första och sista ljudet
Här läggs tyngdpunkten på hur ord låter i början och slutet. Nu öppnas dörren till bokstävernas ljudvärld.

4. Fonemens värld, analys och syntes
I dessa lekar får barnen analysera ordens fonemiska uppbyggnad. De får också ljuda samman fonem till ord.

5. Bokstävernas värld - på väg mot riktig läsning
Nu görs barnen mer uppmärksamma på att fonemen representeras av bokstäver. Vidare lär barnen sig att utnyttja bokstävernas ljud när man identifierar skrivna ord.

Text:Lotte Mjöberg